Reykjavík, Island

Isländskt lamm (gräsbetat, frigående), färsk atlantfisk och skaldjur, skyr (tjock mejeriprodukt som liknar yoghurt), kleinur (vridna munkar) och hákarl (fermenterad haj — en smak man får vänja sig vid). Korven från Bæjarins Beztu Pylsur är en nationalinstitution. Restaurangpriserna är höga — en varmrätt ligger i snitt på 3 500–6 000 ISK. Festivaler: Iceland Airwaves (november — musikfestival), Reykjavik Arts Festival (juni), Kulturnatten (Menningarnótt, augusti), Vinterljusfestivalen (februari). Museer: Islands nationalmuseum, Reykjaviks konstmuseum (Hafnarhús, Kjarvalsstaðir, Ásmundarsafn), Bosättningsutställningen (Landnámssýningin), Perlan — Wonders of Iceland (naturutställning och planetarium).

Säkerhet: Reykjavik är exceptionellt tryggt — våldsbrott är nästan obefintliga. Den främsta säkerhetsfrågan är vädret: vind, is och plötsliga temperaturväxlingar. Var försiktig på våta trottoarer på vintern. Språk: Isländska är officiellt språk. Engelska talas av i stort sett alla. Kommunikation är problemfri för engelsktalande. Valuta: Isländsk krona (ISK). Island är inte med i eurosamarbetet, så det är inte euro — men Reykjavik är i praktiken kontantlöst och kort tas emot överallt, så svenskar behöver inte växla eller bära kontanter.

Reykjavik är mindre än de flesta besökare väntar sig — hela centrum går att gå igenom på en halvtimme, samlat kring Laugavegur (den huvudsakliga shoppinggatan) och Hallgrímskirkja (betongkyrkan vars torn ger stadens bästa gratisutsikt). Det som gör Reykjavik särpräglat är inte storleken utan rollen: det är porten till nästan allt på Island. Gyllene cirkeln, Blå lagunen, sydkustens vattenfall, valskådning från den gamla hamnen och norrskensturer avgår alla härifrån. För svenskar är det dessutom en lättillgänglig långhelg — direktflyg från Stockholm tar drygt tre timmar. Staden själv bjuder på konserthuset Harpa (en glas-och-stål-bikupa vid vattnet), Nationalmuseet, skulpturen Solfararen (Sólfar) och en restaurangscen som slår långt över sin folkmängd — isländskt lamm, nyfångad fisk, fermenterad haj (hákarl) för den modige, och korv från det legendariska ståndet Bæjarins Beztu Pylsur. De kommunala simbassängerna — Sundhöllin, Vesturbæjarlaug, Laugardalslaug — är det sannaste fönstret mot vardagens Island: lokalbor samlas i geotermiskt uppvärmda hot pots för att umgås före jobbet, efter skolan och på helgmorgnar. Reykjaviks nattliv koncentreras till Laugavegur och dess sidogator på fredags- och lördagskvällar, och lokalborna går oftast ut efter midnatt. Staden saknar järnväg — lokalbussar (Strætó) täcker storstadsområdet, men de flesta besökare använder hyrbil för utflykter. Keflavíks internationella flygplats ligger 50 km sydväst, förbunden med Flybus och privata transfers.